Om saknad och att ge upp

Utsikt över Viñales. Cuba 2011

Jag vill slå ett slag för att ge upp.

Efter att min flickvän lämnade mig, saknade jag henne overkligt mycket. Det var som att ingenting betydde något längre. Det var inte som jag-vill-ta-livet-av-mig, eller gud-vad-det-är-synd-om-mig eller ingen-kommer-någonsin-att-älska-mig-igen, men mer en fullständig tomhet, om det ger mening?

Snacka med Disqus

Vattenfall utanför Trinidad, Cuba 2011

Det har varit en hård vecka som följde en ännu hårdare (men fantastisk) långhelg i Köln. Och då har det bara hunnit bli onsdag. Så jag ville ta det lugnt och bara slappa, men så kom jag på att jag faktiskt har startat den här bloggen, och där finns massor av jobb kvar att utföra.

En svensk i Köpenhamn

Ryttare på toppen av en kulle. Cuba 2011

Nu kör vi sa polisen.

2011 var ett händelsrikt år som innebar fler förändringar i mitt liv än jag någonsin upplevt tidigare. De flesta var nog påtvingade på ett eller annat sätt, men det fanns också en del som jag själv ville införa. Jag känner mig själv rätt bra, så jag vet att jag ibland måste tvinga mig till nya utmaningar istället för att gå den lata, nedförsbackiga, medvindiga, följa-flocken-vägen. Du vet själv vilken känsla jag pratar om.